fredag den 21. maj 2010

Konkurrencerne i Grønland - Kalaallit Nunaanni unamminerit

Kalaallit
Nuna tamaat unammisitsisoqassaaq tassanilu qulequtarineqassalluni ataavartumik nukissiuteqarneq. Unammisitsinermut tassunga kingusinnerpaamik augustip aallartinnerani, ilinniartitsisunut ilitsersuummik nassiussuisoqassaaq.Takuuk aamma takuuk
Unammisitsineq atuartunut angajullernut sammitinneqarpoq.

Nuummi atuarfiit innaallagissamik sipaarneqqusaallutik imminnut unammissapput.
Angajullerni atuaqatigiiaat qaammatip ataatsip ingerlanerani atuarfik tamaat innaallagissamik sipaarniartilerniarlugu iliuuserisimasaminnik takutitsissapput.
Atuarfik septemberimi innaallagissamik sipaarnerpaajusimasoq ajugaassaaq. Atuaqatigiit ajugaasussat nassaariniarlugit atuaqatigiit iliuuserisimasaat nassaarsiorsinnaassusaallu aallaavigalugit naliliisartoqatigiinnit toqqarneqassapput. Atuarfimmi ajugaasumi atuaqatigiit iliuuseqarniarlutik nassaassarsiornerpaajusimasut – tamatumunngalu uppernarsaatissaqartut, pinnattaassaq anneq pissarsiarissavaat, tassaasoq Pinngortitaleriffimmut pulaarneq kiisalu imaassinnaavoq aamma Kangerluarsunnguamut aalisariaataa angallammik angalaarneq.

Dansk

Nationalt vil der blive afholdt en konkurrence, hvor temaet er vedvarende energi. Til denne konkurrence vil der blive udsendt en lærervejledning til alle skoler senest i begyndelsen af august.
Målgruppen for konkurrencen er skolens ældstetrin.Se her og her 

Lokalt i Nuuk vil der blive afholdt en el-sparekonkurrence skolerne imellem. Ældstetrinnets klasser på skolerne skal i løbet af en måned vise deres kreativitet i at få hele skolen med på vognen med at spare elektricitet.
Den skole, der har sparet mest el i september måned er vinderskolen. For at finde en vinderklasse vil deres tiltag og kreativitet blive nøje vurderet af en dommerkomité. Den klasse på vinderskolen der har udvist størst kreativitet, og kan dokumentere det, vinder 1. præmien, der en tur til Naturinstituttet, samt muligvis en sejltur til Kobbefjorden for at fiske efter fisk.
Se her.

fredag den 14. maj 2010

Konkurrencen for 1. - 3. klasse - eksempel på konkurrence.
Kalaallisut
Nordisk Klimadag 2010-mi nunani avannarlerni unammissutissat.
Titartaalluni unamminermi malittarisassat aaku:
  • Illit najugaqarfigisanni silap allanngoriartornerata sunniutigisimasaa takutinniarlugu titartaagit.
  • Nunarsuarmi silap kiatsikkiartornerata kingunerisaa takutinniarlugu titartaagit.
  • ”Drivhuseffekt”-ip suuneranik takutitsisumik titartaagit.
  • Fotosyntese-p suuneranik takutitsisumik titartaagit.
  • Silap allanngoriartorneranut peqqutaasut takutinneqarnerannik titartaagit.
Titartakkat nassiussat tamarmik klimakortimut ”assitut” uploade-rneqassapput. Amerlanertigut ajornannginnerusarpoq atuartup titartagaa digitalimik assiliissummik assileriarlugu atuartup aqqa atorlugu (jpg-fil-inngorlugu pitsaassaqaaq) fil-ia upload-erlugu.


Dansk

Fællesnordiske konkurrencer ved Nordisk Klimadag 2010.

Herunder finder du reglerne for tegnekonkurrencen:

Tegn en tegning, der viser, hvordan klimaforandringer påvirker klimaet i dit område.
Tegn en tegning, der viser konsekvenser af den globale opvarmning.
Tegn en tegning, der viser hvad drivhuseffekt er.
Tegn en tegning, der viser hvad fotosyntese er.
Tegn en tegning, der viser hvad der forårsager klimaforandringer.

Alle tegnede bidrag skal uploades som "billede" til klimakortet.
Ofte er det nemmest at tage et digitalt foto af elevens tegning og uploade filen (gerne som .jpg-fil) i elevens navn.

fredag den 7. maj 2010

Nordisk Klimadag 2010




11. november 2010-mi Nunani Avannarlerni tamani ukiaanerani sammineqarsimasoq silap pissusaa piujuartitsinerlu naammassineqassaaq. Atuartut Norgemit, Sverigemit, Danmarkimit, Finlandimit, Islandimit Kalaallit Nunaanniillu silap pissusaannut tunngasunik apeqqutinik periutsit assigiinngitsorpassuit atorlugit suliaqarsimassapput.


11. november 2010 afsluttes et efterår hvor klima og bæredygtighed har været på dagsordenen over hele Norden. Elever fra Norge, Sverige, Finland, Danmark, Island og Grønland vil have arbejdet med klimaspørgsmål på mange forskellige måder.